lyckoblandning

Har roat mig med att hänga på twop och läsa recaps av gamla favorit-serier, sen var jag tvungen att googla de där killarna som gjorde serierna värda att titta på, och jag tycker mig se ett mönster, eller?

                                            
Orginalet: Dylan McKay                  Doug Ross som byttes ut mot Luka Kovac
(Beverly Hills)                                   (Cityakuten)

         
Pacey Witter                                      Seth Cohen
(Dawson's Creek)                            (The O.C.)

                  
Jess Mariano                           Peter Petrelli (här är det ju tydligt varför - Milo Ventimiglia)
(Gilmore Girls)                        (Heroes)


Också killarna i Gossip Girl, där jag inte kan bestämma mig - Chuck, Nate eller Dan?

Så, är det jag som bara gillar mörkhåriga killar, eller är det folket som bestämmer över tv-serierna som har en förmåga att alltid sätta mörkhåriga killar i roller med "rätt" personlightesdrag?

Ok, nu har jag slösat alldeles för mycket tid på ingenting... igen...

Man vaknar och tycker att man är uppe rätt tidigt - inte sova bort hela dagen är ju en bra grej.

Facebooks (Facebook's?) nya design, den är ful, och jag som precis hade fått in i min skalle hur det funkade sen förra gången de gjorde om... If it ain't broken, don't try to fix it!

På samma tema - msn har också ny design. Den är också ful och irriterande.

Folk som skriver d istället för det, eller e istället för är. Eller blandar ihop de och dem... Och sen irriterar jag mig på mig själv för att jag fortsätter läsa typ bloggar där författaren genomgående gör dessa grejer. Varför läser jag när allt det leder till är irritation från min sida? Det är inte som att det är något jag kan påverka.

Stavfel i böcker. Finns det inga korrekturläsare längre?

Mycket trevligt. En hel del skämt som ibland gick rejalt över gränsen, men ändå.

Planer drogs upp för jubileumssittningen 4 april (stora planer, även om vi inte har löst en mycket viktig del än).

Utöver detta planerades ett lysande melodifestivalbidrag till nästa år, några ord om det:
   * Folie (plast- eller aluminium?)
   * Dragspelssolo i tre minuter (måste en melodifestivalslåt ha text?)
   * Bidraget framförs av: The Plowman feat. The Tossmachine
   * Sen var det en del röster för en oskyldig flicka i vitt (Molly Sandén?)


I övrigt försöker jag göra upp en plan, för, tja, mitt liv, eller nåt...

Ja, snön ligger hur djup som helst, men idag skiner i alla fall solen, så lite droppar det allt =)

Och ett mycket suddigt vårtecken blir följande:

Årets första fluga... Som inte ens reagerade när Cleo gick förbi en decimeter bort, var tvungen att peta på den för att se om den ens levde...

Ja, vad sägs om lite allitteration för att inleda ett inlägg? (Det är det enda jag kommer ihåg från all textanalys vi gjorde i högstadiet/gymnasiet...)

Igår sprang jag på Sandra och Ida på stan, och på något vis följde jag sedan med och testade bågskytte. Vilket var väldigt roligt, och både lättare och svårare än jag trodde att det skulle vara - att komma fram till tavlan var inte svårt, däremot att få pilarna att hamna där man ville.

Därifrån hamnade vi (jag och Ida i alla fall) på ett inte alltför pepp V-dala-möte där det blev ganska klart att vi inte har ett lag till nations-os, däremot går planerna för jubileumssittningen 4/4 framåt.

Också vidare till Bittens och en international pubnight, mycket trevligt, även om jag hade extremt irriterande återkommande fyllehicka (en bot mot hicka är att Stenmark stirrar på en typ utan att blinka... rätt creepy...) Hem vid två, och ordentlig motion när jag skulle följa Stenmarks spår på gräsmattan mellan Kristinagatan och Rosenbäcken i snö upp till knäna, ej att rekommendera.

Baksmällan är iofs knappt existerande idag (jag har helgens i minnet fortfarande) den fick bara vara med i rubriken för att tre ord kändes bättre än två.

Jag och Martin sitter i en soffa på Heartbreak efter att ha blivit ivägskickade från det övriga sällskapet (eller så kanske det inte alls var, men jag vill minnas ett "gå och dansa med er"). Efter att ha diskuterat möjligheten att vissa försöker föra ihop oss, så går det så här:

Jag: "Jag lovar att jag inte ska följa med dig hem."
Martin: "Tack."
(Någonstans i det här samtalet uttryckte han även att han kunde "stå ut med" mig.)


På efterfesten:

Rickard: "Jessika beskrev dig (mig alltså) som hård på ytan men mjuk inuti."
Martin: "Som såna där Marianne-godisar?"


På Frasses dagen efter:

Martin: "Hittar du till stationen nu då?"
Jag: "Det tror jag nog, men du får så klart hålla mig sällskap ett par timmar till och sen se till att jag inte går vilse om du vill." (jag parafraserar - ingen aning om exakt vad jag sa.)
Martin: "Ja, jag har ju ändå ingenting bättre för mig."

Jomenvisst, ibland så =) Kanske finns det en intresseklubb någonstans som antecknar ;P

Måndagen var sjukt händelsefattig, tog hundra år på mig att packa upp väskan från helgen, pluggade lite, orkade inte gå och handla trots att kylskåpet var ekande tomt - maten blev följaktligen inte så spännande...

Igår lämnade jag tillbaka en klänning till h&m (två inköpta klänningar på samma helg är åtminstone en för mycket, åtminstone utan super-rea) den var fin, men inte lika fin som den jag köpte i Gävle:

Inte världens bästa bild, men den är helt otroligt söt (och ren igen).

Annat jag gjorde igår: handlade två gånger (båda gångerna glömde jag köpa nytt margarin), var på biblioteket och villan och pluggade (fiket var inte öppet, vilket gjorde besök nr 2 på affären nödvändigt). På villan lyckades jag också vinna två av tre omgångar av söta djur-memory mot Lisa och Stenmark =)

Idag så ska ett antal av mina kursböcker tillbaka till biblioteket, vilket innebär att jag måste läsa massor (vilket i sin tur innebär att jag helt plötsligt skriver blogg).

Avslutar med två andra bilder ur mobilkameran som jag upptäckte nu med klänningsbilden:

vinprovning med V-dala


jag och Cleo - jag har massor av bilder på just katten i mobilen

Eftersom jag nu är närmare 50 än 0, så åkte jag ner till världens bästa Jessika i Gävle för att få gå ut utan att känna alla närvarande.

Vi inledde lugnt med en fredagkväll med god mat och Let's dance, någon fredagsöl och en tidig kväll (vilket är "när man är trött och lägger sig lite tidigare än man brukar").

På lördagen blev det en runda på stan, där jag köpte världens finaste klänning och blev lycklig (Jessika fick bära påsen ett tag). Hem till friidrott blandat med bögar med modekoll på tv, Wissman tog em-guld, och sen var klockan nästan fest, och vi satt båda osminkade i mysbyxor. Oj, men det gick ju ändå, och jag skulle vilja säga att vi var sjukt snygga. Jessikas kompis Rickard och hans kompis Martin dök upp och det var alkohol, andra chansen och mycket roligt. Jag röstade för första gången i årets melodifestival, alla jag röstade på förlorade sina dueller...

Sedan det omtalade Heartbreak, där jag konstant hade en drink i handen utan att behöva betala. Heartbreak är ju något större än Svenssons (två dansgolv - som var packade - och fyra pers i lokalen som jag hade någon koll på vilka de var). Jag spillde tyvärr en rosa drink på snygga klänningen (två gånger, första gången var mitt fel, andra var sällskapets), men det går bort i tvätten.

Jessika var tyvärr för sjuk för efterfest, men jag, Rickard och Martin tog en promenad runt halva Gävle (jag i högklackat) eftersom ingen visste vem som skulle leda vägen - alltså gjorde ingen det. Väl hos Martin så lärde jag mig att:
 - man blir trött till slut, även om man fortsätter dricka konstant...
 - jag suger verkligen på guitar hero
 - efter att ha druckit cider och söta drinkar hela kvällen, så är öl en chock för smaklökarna
 - en 180 säng är väldigt bred (jag vill ha en!)
 - det känns väldigt mysko att vakna bredvid nån man knappt känner utan att ha ägnat sig åt fysisk aktivitet med denna   människa, och att det inte heller känns så där stelt och pinsamt som det gärna annars gör morgonen efter.

På söndagen så vaknade jag följdaktligen i en lägenhet i Brynäs (var?) med en överjävlig baksmälla. Det blev soffa, film och till slut en guidad promenad (något kortare än nattens) tillbaka till Jessika. Under dygn två träffade jag alltså personen jag kommit för att umgås med i ungefär tio minuter. Men jag skaffade mig en ny kompis, som jag imponerade på med min allmänbildning till "Vem vet mest?" - kunna lite om mycket är the shit =) Dessutom påstår han att jag är snäll :P

Sen till slut blev det tåg (fönsterplats! ingen på sätet bredvid! trots att det var mer eller mindre fullt), sedan en 20 minuter försenad buss, och till slut promenad i denna blåsiga stad. Men från Gnarp och norrut så hade jag i alla fall sällskap av trevliga sms - problemet med att ha mp3-spelare i telefonen blir då uppenbart när varannan låt får en paus för sms-pling =)

Nu är jag hemma, men jag vill åka tillbaka och göra om det igen.
Sjukt roligt! Tack Jessika för att jag fick komma ner, och för att vi inte följer de vanliga reglerna ;)